​​​​

Vad är Ryggskott?

Ryggskott är ett vardagligt namn för akut smärta i ländryggen och kallas även akut lumbago. Smärtan kan komma plötsligt och göra att musklerna spänner sig som en skyddande reaktion. Det kan då kännas som att ryggen har låst sig eller inte går att räta ut.

​

Ryggskott är inte en specifik skada eller diagnos. Smärtan kan komma från flera olika strukturer i och omkring ländryggen, exempelvis muskler, leder, ledband och diskar. I de flesta fall går det inte att fastställa exakt vilken enskild struktur som orsakar besvären.

​

Hur ländryggen belastas kan även påverkas av rörligheten och funktionen i exempelvis bröstrygg, bäcken och höfter. Därför undersöker vi inte enbart området där det gör ont, utan försöker hitta faktorer som kan ha bidragit till att besvären uppstod.

 

Vanliga symtom vid ryggskott

Ryggskott kan upplevas på olika sätt. Vanliga symtom är:

• Plötslig och kraftig smärta i ländryggen

• Huggande, skärande eller molande värk

• Stelhet och nedsatt rörelseförmåga

• Känsla av att ryggen har låst sig

• Spända eller krampande muskler

• Svårt att räta på ryggen

• Smärta när du böjer dig, vrider dig eller reser dig

• Svårigheter att gå, klä på sig eller vända sig i sängen

• Värk som kan kännas mot säte eller höft

​

Vid ett vanligt ryggskott stannar smärtan huvudsakligen i ländryggen och området runt sätet. Smärta som strålar längre ned i benet tillsammans med stickningar, domningar eller muskelsvaghet kan tyda på nervpåverkan och behöver bedömas särskilt.

​

Varför får man ryggskott?

Det går inte alltid att hitta en tydlig orsak. Ofta handlar det om flera faktorer som tillsammans har gjort ryggen tillfälligt känsligare för belastning.

​

Ryggskott kan exempelvis uppstå i samband med:

• Ett tungt eller ovant lyft

• En snabb vridning eller rörelse

• Träning eller fysisk aktivitet som kroppen inte är van vid

• Långvarigt sittande eller arbete i samma position

• Upprepade lyft och ensidiga arbetsmoment

• Brist på återhämtning eller sömn

• Stress och ökad muskelspänning

• Tidigare eller återkommande ryggbesvär

​

Ibland kommer smärtan vid en helt vanlig rörelse, som att ta på sig strumporna eller plocka upp något från golvet. Det betyder inte nödvändigtvis att rörelsen var farlig eller att något har gått sönder. Den kan snarare ha varit den sista belastningen när ryggen redan var irriterad eller känslig.

 

Så undersöker vi ryggskott

Besöket börjar med att vi går igenom hur besvären började, var smärtan sitter och vilka rörelser eller aktiviteter som påverkar den. Vi frågar även om utstrålning, domningar, muskelsvaghet, tidigare ryggproblem och andra symtom som kan vara viktiga för bedömningen.

​

Därefter kan naprapaten bland annat undersöka:

• Ländryggens aktiva och passiva rörlighet

• Bäckenets, höfternas och bröstryggens funktion

• Muskelspänningar och ömhet

• Hur olika rörelser påverkar smärtan

• Nervfunktion, känsel, muskelstyrka och reflexer

• Eventuella tecken på disk- eller nervpåverkan

​

Undersökningen hjälper oss att bedöma vad som kan bidra till besvären och om ryggsmärtan lämpar sig för naprapatisk behandling. Vid misstanke om ett tillstånd som behöver utredas inom sjukvården hjälper vi dig vidare.

​

Hur kan en naprapat hjälpa?

Behandlingen anpassas efter hur ryggskottet yttrar sig, vad undersökningen visar och hur irriterad ryggen är. Målet är att minska smärtan, förbättra rörelseförmågan och hjälpa dig tillbaka till vardag, arbete och träning.

Behandlingen kan bland annat innehålla:

​

• Försiktig mobilisering av ländrygg, bäcken eller bröstrygg

• Ledmanipulation eller justering när det bedöms lämpligt

• Mjukdelsbehandling av spända och ömma muskler

• Råd om rörelse och tillfällig anpassning av belastningen

• Individuella rörlighets-, kontroll- eller styrkeövningar

• En plan för att gradvis återgå till arbete och träning

​

Vi försöker även identifiera möjliga bakomliggande eller bidragande faktorer. Det kan exempelvis handla om nedsatt rörlighet, muskelspänningar, belastningsmönster eller bristande återhämtning. Alla får därför inte samma behandling.

​

Vad kan du göra själv?

Försök att fortsätta röra på dig så gott det går. Korta promenader och regelbundna lägesbyten är oftast bättre än att ligga still under längre perioder. Rörelserna kan vara försiktiga och behöver inte vara helt smärtfria, men de bör kännas hanterbara.

​

Du kan också prova att:

• Växla mellan att sitta, stå, gå och ligga

• Ta korta promenader flera gånger under dagen

• Göra lugna rörelser inom ett tolererbart rörelseomfång

• Tillfälligt minska tunga lyft och aktiviteter som tydligt förvärrar smärtan

• Använda värme eller kyla om det känns lindrande

• Successivt återgå till normala aktiviteter när smärtan minskar

​

Långvarigt sängläge rekommenderas vanligtvis inte vid ryggskott. Det kan göra att ryggen känns stelare och försvåra återgången till normal aktivitet.

​

​

När bör du söka vård?

De flesta ryggskott förbättras successivt. Kontakta vårdcentral om smärtan inte börjar minska, om besvären återkommer ofta eller om du har svårt att klara vardagen trots egenvård.

​

Sök vård skyndsamt om ryggsmärtan:

• Uppstod efter en olycka, ett kraftigt fall eller annat tydligt trauma

• Kombineras med feber eller tydlig sjukdomskänsla

• Är kraftig och samtidigt ger smärta i bröstkorg eller mage

• Kombineras med uttalade domningar eller svaghet i ett eller båda benen

• Förekommer tillsammans med oförklarlig viktnedgång eller tidigare cancersjukdom

• Är konstant, snabbt förvärras eller inte påverkas av rörelse och vila

• ​

Sök akut om du får svårt att kontrollera urin eller avföring, nedsatt känsel kring underlivet eller snabbt tilltagande svaghet i benen. Det kan vara tecken på allvarlig nervpåverkan som behöver bedömas omedelbart.

​

Vanliga frågor om ishias

Hur länge brukar ett ryggskott sitta i?

Förloppet varierar, men den mest intensiva smärtan brukar ofta minska under de första dagarna. Stelhet och ömhet kan finnas kvar längre. Återhämtningen påverkas bland annat av hur kraftiga besvären är och om du har haft återkommande ryggproblem.

​

Är ryggskott samma sak som diskbråck?

Nej. Ryggskott beskriver akut smärta i ländryggen och behöver inte bero på ett diskbråck. Diskbråck innebär en förändring i en disk mellan ryggkotorna och kan ibland påverka en nerv, men många diskbråck ger inga symtom alls.

​

Ska man vila när man har ryggskott?

Fullständig vila rekommenderas vanligtvis inte. Försök att fortsätta med lätta vardagsaktiviteter och röra på dig utifrån vad du klarar av. Du kan tillfälligt behöva anpassa tunga eller tydligt smärtprovocerande aktiviteter.

​

Kan man träna med ryggskott?

Lätt rörelse och promenader fungerar ofta bra. Tyngre träning kan behöva anpassas under den mest smärtsamma perioden. När besvären minskar kan belastningen vanligtvis ökas gradvis.

​

Kan en naprapat behandla ryggskott?

En naprapat kan undersöka ryggen, bedöma nervfunktionen och identifiera faktorer som kan bidra till besvären. Om ryggskottet bedöms vara lämpligt att behandla kan manuella behandlingstekniker kombineras med råd och individuellt anpassade övningar.

 

Naprapat vid ishias i Hammarby Sjöstad

Har du fått ryggskott eller svårt att röra dig på grund av smärta i ländryggen? På Pure Motion STHLM i Hammarby Sjöstad får du en individuell undersökning och behandling anpassad efter dina besvär.

​

Vi hjälper dig att förstå vad som kan bidra till smärtan och skapar en plan för att du ska kunna återgå till en fungerande vardag, arbete och träning.

​

​​​

 

 

Relaterade besvär​

• Ont i ländryggen

• Ischias

• Diskbråck i ländryggen

• Långvarig ländryggssmärta

• SI-ledsbesvär

• Spinal stenos