​​​​

Vad innebär käkbesvär?

Käkbesvär är ett samlingsnamn för smärta och nedsatt funktion i käkleden, käkmusklerna och omkringliggande vävnader. Besvären kallas ibland för temporomandibulär dysfunktion, förkortat TMD.

​

Käkleden sitter strax framför örat och förbinder underkäken med skallbenet. I leden finns en liten disk som hjälper käken att röra sig jämnt när du gapar, tuggar och pratar. Käkens rörelser styrs samtidigt av flera muskler i ansiktet och tinningen.

​

Besvär kan uppstå från själva käkleden, käkmuskulaturen eller en kombination av båda. Eftersom käke, nacke och huvud arbetar nära tillsammans kan nedsatt funktion eller muskelspänningar i ett område påverka belastningen i ett annat.

 

Vanliga symptom vid käkbesvär

Vanliga symtom vid käkbesvär är:

• Smärta eller ömhet i käken

• Spända eller trötta käkmuskler

• Smärta framför örat eller över tinningen

• Knäppningar eller andra ljud från käkleden

• Upphakningar eller låsningar i käken

• Svårt eller obehagligt att gapa stort

• Smärta när du tuggar eller biter ihop

• Huvudvärk, särskilt över tinningarna

• Värk som känns mot örat, ansiktet eller tänderna

• Stelhet eller smärta i nacke och skuldror

​

Knäppande ljud från käkleden är vanligt och behöver inte innebära att något är skadat. Om ljudet däremot kombineras med smärta, återkommande upphakningar eller begränsad gapförmåga kan det vara lämpligt att undersöka besvären.

​

Varför får man käkbesvär?

Käkbesvär kan påverkas av flera faktorer, exempelvis:

• Tandpressning eller tandgnissling

• Stress och hög mental belastning

• Spända käkmuskler

• Långvarig tuggning eller ovan belastning

• Nedsatt rörlighet eller kontroll i käkleden

• Stelhet och muskelspänningar i nacke och skuldror

• Sömnbrist eller bristande återhämtning

• Ett slag mot käken eller annan skada

• Problem från tänderna eller bettet

​

Det går inte alltid att identifiera en enskild grundorsak. Ofta är det flera faktorer som tillsammans bidrar till att käksystemet blir känsligt eller överbelastat.

 

Undersökning och behandling av käkbesvär

Besöket börjar med att vi går igenom när besvären började, var smärtan sitter och om du upplever knäppningar, låsningar eller svårigheter att gapa. Vi frågar även om huvudvärk, nackbesvär, tandpressning, tidigare skador och hur symtomen påverkas av stress, sömn, tuggning och andra aktiviteter.

​

Naprapaten undersöker bland annat:

• Gapförmågan och käkens rörelsemönster

• Om underkäken avviker åt ena sidan när du gapar

• Käkledens rörlighet och funktion

• Muskelspänningar och ömhet i käke och tinningar

• Om smärtan kan framkallas vid sammanbitning eller andra tester

• Nackens och bröstryggens rörlighet

• Funktionen i skuldror och omkringliggande muskulatur

​

Syftet är att försöka identifiera både möjliga orsaker och faktorer som bidrar till att besvären uppstår eller hålls kvar. Det kan exempelvis handla om spända käkmuskler, tandpressning, nedsatt käkrörlighet, stelhet i nacke och bröstrygg eller bristande återhämtning.

​

Hur kan en naprapat hjälpa?

Käken fungerar inte isolerat från resten av kroppen. Käkmusklerna har ett nära funktionellt samband med nackens muskler och leder. Spänningar i käken kan därför förekomma tillsammans med nacksmärta, huvudvärk och stelhet i skulderpartiet.

​

Genom att behandla käkmuskulaturen och andra områden som bedöms ha nedsatt rörlighet eller funktion kan naprapaten försöka minska smärtan, förbättra käkens rörelse och minska belastningen på det känsliga området.

​

Behandlingen kan bland annat innehålla:

• Mjukdelsbehandling av käk-, tinning- och nackmuskulatur

• Försiktig mobilisering av käkleden

• Ledmanipulation eller ledjusteringar av nacke och bröstrygg när det bedöms lämpligt

• Mobilisering av nacke, bröstrygg och övre revben

• Dry needling av spänd muskulatur när det är lämpligt

• Individuellt anpassade rörelse- och avslappningsövningar för käken

• Övningar för nacke, skuldror och hållningsvariation

• Råd om tandpressning, tuggvanor, belastning och återhämtning

• ​

Ledmanipulation och mobilisering används för att förbättra rörligheten i områden som bedöms vara stela eller ha nedsatt funktion. Behandlingen behöver inte alltid riktas direkt mot käkleden. Genom att även arbeta med nacke, bröstrygg och omkringliggande muskulatur kan vi försöka minska belastningen och skapa bättre förutsättningar för en normal käkfunktion.

​

Vilka behandlingsmetoder som används avgörs efter undersökningen och anpassas efter dina symtom och vad du känner dig trygg med. Målet är att minska smärtan, förbättra gapförmågan och hjälpa käken att fungera bättre i vardagen.

​

Vad kan du göra själv?

Försök att uppmärksamma hur du håller käken under dagen. I ett avslappnat läge ska tänderna normalt inte ligga i kontakt med varandra. Läpparna kan vara lätt slutna medan det finns ett litet mellanrum mellan över- och underkäkens tänder.

​

Du kan även prova att:

• Låta käken vila med tänderna isär

• Undvika att pressa tungan eller tänderna hårt mot varandra

• Tillfälligt minska tuggummi och mycket seg eller hård mat

• Variera vilken sida du tuggar på

• Undvika att gapa maximalt om det provocerar smärtan

• Använda värme över käkmusklerna om det känns lindrande

• Göra lugna rörelser med käken utan att pressa genom smärta

• Ta regelbundna pauser och arbeta med avslappning

• Prioritera sömn och återhämtning

​

Vilka övningar som passar beror på vilken typ av käkbesvär du har. Vid upphakningar eller låsningar bör övningarna anpassas efter hur käkleden fungerar.

​

​

När bör du söka vård?

Sök vård skyndsamt om:

• Käken har låst sig så att du inte kan öppna eller stänga munnen

• Besvären uppstod efter ett kraftigt slag eller annat trauma

• Du får en snabbt ökande svullnad i ansiktet eller käken

• Smärtan kombineras med feber eller tydlig sjukdomskänsla

• Du får svårt att svälja eller andas

• Du får plötslig käksmärta tillsammans med bröstsmärta, andfåddhet, illamående eller yrsel

​

Ring 1177 om du är osäker på om du ska kontakta tandvården eller sjukvården. Vid allvarliga eller snabbt tilltagande symtom ska du ringa 112.

​

Vanliga frågor om käkbesvär

Varför knäpper det i käken?

Ett knäppande ljud kan uppstå när disken i käkleden ändrar position under rörelsen. Käkledsljud är vanligt och behöver inte behandlas om du inte har ont eller upplever låsningar och nedsatt funktion.

​

Kan käkbesvär orsaka huvudvärk?

Spända eller överbelastade käkmuskler kan bidra till smärta över tinningarna och besvär som liknar spänningshuvudvärk. Huvudvärk kan dock ha många olika orsaker, vilket gör att hela symtombilden behöver bedömas.

​

Kan nackbesvär påverka käken?

Nacke och käke har ett nära funktionellt samband. Stelhet, smärta och muskelspänningar i nacken kan förekomma samtidigt med käkbesvär och påverka hur området belastas. Därför undersöker naprapaten ofta både käken, nacken och bröstryggen.

​​

Hjälper en bettskena mot käkbesvär?

En bettskena kan hjälpa vissa personer som pressar eller gnisslar tänder, men passar inte för alla typer av käkbesvär. En tandläkare behöver undersöka tänderna och käkfunktionen för att bedöma om en bettskena är lämplig.​​​

​

Kan en naprapat behandla käkbesvär?

En naprapat kan undersöka käkens rörelse och funktion samt bedöma om spända muskler eller nedsatt funktion i käke, nacke och bröstrygg kan bidra till besvären.

​

Behandlingen kan inriktas på att minska smärtan, förbättra rörligheten och ge dig individuella övningar och råd. Vid misstanke om tandrelaterade besvär eller mer uttalad käkledsproblematik hänvisas du vidare till tandläkare eller specialist i bettfysiologi.

 

Naprapat vid käkbesvär i Hammarby Sjöstad

Har du ont i käken, spända käkmuskler, huvudvärk eller svårt att gapa? På Pure Motion STHLM i Hammarby Sjöstad får du hjälp av en legitimerad naprapat med undersökning, behandling och individuellt anpassade övningar.

 

Vår naprapatklinik ligger på Hammarby Kaj 52, nära tvärbanans hållplats Luma och med parkeringsmöjligheter i området.

​

Vi hjälper dig att undersöka vilka faktorer som kan bidra till besvären och skapar en plan för att minska smärtan och återställa käkens funktion.

​

​

 

​

Relaterade besvär​

• Spänningshuvudvärk

• Cervikogen huvudvärk

• Nackspärr

• Migrän

• Smärta mellan skulderbladen

• Whiplashrelaterade besvär