​​​​

Vad är migrän?

Migrän är mer än vanlig huvudvärk. Det är en neurologisk sjukdom som kommer i återkommande anfall och påverkar hur nervsystemet bearbetar bland annat smärta och sinnesintryck.

​

Ett migränanfall kan pågå från några timmar upp till flera dygn. Huvudvärken sitter ofta på ena sidan, men kan även kännas på båda sidor eller växla sida mellan anfallen. Smärtan är vanligtvis pulserande och kan bli värre av rörelse och fysisk aktivitet.

​

Migrän kan förekomma med eller utan aura. Aura innebär övergående neurologiska symtom som vanligtvis utvecklas gradvis före eller i början av huvudvärken. Det kan exempelvis vara synfenomen, stickningar, domningar eller svårigheter att hitta ord.

​

Alla migränanfall ser inte likadana ut. Symtomen kan variera både mellan olika personer och mellan olika anfall hos samma person.

 

Vanliga symptom vid migrän

Vanliga symtom vid migrän är:

• Pulserande eller bultande huvudvärk

• Måttlig till kraftig smärta

• Huvudvärk som ofta är mer uttalad på ena sidan

• Försämring vid fysisk aktivitet eller rörelse

• Illamående och ibland kräkningar

• Ökad känslighet för ljus, ljud eller dofter

• Behov av att vila i ett mörkt och tyst rum

• Trötthet och koncentrationssvårigheter

• Stelhet eller värk i nacke och skuldror

​

Vissa får tidiga symtom flera timmar eller upp till något dygn före huvudvärken. Det kan exempelvis vara trötthet, humörförändringar, gäspningar, koncentrationssvårigheter eller ett ökat sug efter viss mat.

Efter anfallet kan du känna dig trött, tung i huvudet och ha svårt att koncentrera dig.

​

Migrän med aura

Aura förekommer hos en del personer med migrän. Vanligast är synfenomen, exempelvis:

• Flimrande ljus eller sicksackmönster

• En ljus eller suddig fläck i synfältet

• Tillfälligt synbortfall

• Stickningar eller domningar i ansikte, arm eller hand

• Tillfälliga svårigheter att tala eller hitta ord

​

Aurasymtom utvecklas vanligtvis gradvis och går sedan över. Nytillkomna eller plötsliga neurologiska symtom ska dock inte automatiskt tolkas som migrän, särskilt om du aldrig har haft aura tidigare.

​

Vad kan utlösa migrän?

Migrän är en neurologisk sjukdom, men olika faktorer kan bidra till att utlösa ett anfall. Vanliga exempel är:

• Stress eller avslappning efter en stressig period

• Sömnbrist eller förändrade sovtider

• Oregelbundna måltider

• Vätskebrist

• Hormonella förändringar

• Alkohol

• Starkt ljus, ljud eller dofter

• Intensiv fysisk belastning

• Långa perioder framför en bildskärm

• Förändrade rutiner eller brist på återhämtning

​

Vilka faktorer som påverkar migränen varierar mycket. Det är vanligt att ett anfall uppstår genom en kombination av flera faktorer och inte på grund av en enda tydlig utlösare.

 

Undersökning och behandling av migrän

Det finns många olika typer av huvudvärk. Därför börjar besöket med att vi går igenom hur huvudvärken känns, var den sitter, hur ofta den kommer och hur länge anfallen varar. Vi frågar även om illamående, aura, synpåverkan, ljus- och ljudkänslighet samt användning av läkemedel.

​

Naprapaten undersöker även om det finns besvär från rörelseapparaten som förekommer tillsammans med migränen. Undersökningen kan bland annat omfatta:

• Nackens aktiva och passiva rörlighet

• Rörligheten i bröstrygg och övre revben

• Funktionen i skuldror och axlar

• Muskelspänningar och ömhet i nacke, käke och skulderparti

• Käkens rörelse och funktion när det är relevant

• Neurologisk funktion och tecken som behöver utredas vidare

​

Det är viktigt att skilja migrän från exempelvis spänningshuvudvärk, cervikogen huvudvärk och andra orsaker till huvudvärk. Om du inte tidigare har fått migrän bedömd eller om symtombilden har förändrats kan du behöva kontakta läkare.​

​

Hur kan en naprapat hjälpa?

Migrän är en neurologisk sjukdom, men flera faktorer kan påverka hur ofta anfallen kommer och hur kraftiga besvären blir. Hos vissa kan stelhet i ryggraden, muskelspänningar, stress, sömnbrist, långvariga arbetsställningar och bristande återhämtning bidra till den samlade belastningen.

​

Många med migrän upplever även stelhet eller smärta i nacke, bröstrygg, käke och skuldror före, under eller efter ett anfall. Det kan ibland vara svårt att avgöra om nackbesvären är en del av migränanfallet eller om de utgör ett separat besvär som samtidigt påverkar symtombilden.

​

Naprapaten undersöker därför inte bara området där smärtan känns, utan ser till funktionen i nacke, bröstrygg, övre revben, skuldror och käke. Syftet är att identifiera stelhet, muskelspänningar och andra faktorer som går att påverka genom behandling, rörelse och anpassad belastning.

​

Behandlingen kan bland annat innehålla:

• Ledmanipulation eller ledjusteringar när det bedöms lämpligt

• Mobilisering av nacke, bröstrygg och övre revben

• Mjukdelsbehandling av spända och ömma muskler

• Behandling av käkmuskulaturen när den bedöms bidra till besvären

• Dry needling när det bedöms lämpligt

• Individuellt anpassade rörelse- och stabilitetsövningar

• Råd om arbetsställningar, rörelsevariation och återhämtning

• Avslappnings- och andningsövningar

​

Ledmanipulation och mobilisering används för att förbättra rörligheten i delar av ryggraden som bedöms vara stela eller ha nedsatt funktion. Genom att även behandla spända muskler kan vi försöka minska belastningen på känsliga områden, lindra samtidig nack- och muskelsmärta samt skapa bättre förutsättningar för normal rörelse och funktion.

Naprapatisk behandling tar inte bort den neurologiska orsaken till migrän. Den kan däremot vara ett komplement när stelhet, muskelspänningar eller andra besvär från rörelseapparaten som kan vara faktorer som påverkar migränen.

​

Vilka behandlingsmetoder som används avgörs efter undersökningen och anpassas efter dina symtom och vad du känner dig trygg med. Under ett pågående kraftigt migränanfall kan lugn, mörker, vila och ordinerad anfallsmedicin vara mer lämpligt än manuell behandling.

​

Målet är att minska påverkbara faktorer, lindra samtidig muskel- och ledsmärta, förbättra funktionen och ge dig bättre förutsättningar att hantera besvären i vardagen.

​​

Vad kan du göra själv?

En huvudvärksdagbok kan hjälpa dig att se mönster och utvärdera behandlingen. Anteckna exempelvis:

• När anfallet började och hur länge det varade

• Huvudvärkens intensitet och karaktär

• Om du hade aura eller andra symtom

• Möjliga utlösande faktorer

• Vilka läkemedel du tog och vilken effekt de hade

• Sömn, stress, fysisk aktivitet och menstruation

​

Du kan även försöka:

• Ha regelbundna tider för sömn och måltider

• Dricka tillräckligt med vätska

• Vara regelbundet fysiskt aktiv mellan anfallen

• Ta pauser från bildskärmsarbete

• Skapa utrymme för återhämtning

• Undvika stora och snabba förändringar i vardagsrutinerna

• Ta ordinerad anfallsmedicin enligt läkarens rekommendation

​

Under ett anfall kan det hjälpa att vila i ett mörkt, svalt och tyst rum. Migränläkemedel har ofta bäst effekt om de tas tidigt i anfallet enligt de instruktioner du har fått.​

​

När bör du söka vård?

Sök vård genast om:

• Du plötsligt får en mycket intensiv huvudvärk

• Huvudvärken når maximal intensitet inom någon minut

• Du får huvudvärk tillsammans med feber och uttalad nackstelhet

• Du får plötslig svaghet, känselbortfall, ansiktsförlamning eller talsvårigheter

• Du blir förvirrad, medvetandepåverkad eller får ett krampanfall

• Huvudvärken uppstår efter ett kraftigt slag mot huvudet

• Du får en ny typ av kraftig huvudvärk under graviditet eller efter en förlossning

​

Nytillkomna neurologiska symtom kan likna migränaura men också bero på andra tillstånd som behöver bedömas akut. Ring 1177 om du är osäker på var du ska söka vård. Vid misstanke om stroke eller andra allvarliga och snabbt tilltagande symtom ska du ringa 112.

​

Vanliga frågor om migrän

Hur länge varar ett migränanfall?

Ett migränanfall kan pågå från några timmar upp till flera dygn. Förloppet och intensiteten varierar mellan olika personer och mellan olika anfall.

​

Vad är skillnaden mellan migrän och spänningshuvudvärk?

Migrän är ofta pulserande, måttlig till kraftig och blir vanligtvis värre vid fysisk aktivitet. Illamående samt känslighet för ljus och ljud är vanligt.

​

Spänningshuvudvärk är oftare tryckande eller åtstramande, sitter vanligtvis på båda sidor och blir sällan tydligt värre av lätt fysisk aktivitet. Det är möjligt att ha båda typerna av huvudvärk.

​

Kan migrän komma från nacken?

Migrän är en neurologisk sjukdom och orsakas inte enbart av stelhet eller spänningar i nacken. Nacksmärta och stelhet är däremot vanligt i samband med migrän och kan ibland vara en del av själva migränanfallet.

​

En undersökning kan hjälpa till att bedöma om du samtidigt har muskel- eller ledrelaterade nackbesvär som kan behandlas separat.

​

Kan träning hjälpa vid migrän?

Regelbunden fysisk aktivitet kan vara en viktig del av en hälsosam vardag och kan hjälpa vissa personer att förebygga migränanfall. Mycket intensiv träning kan samtidigt utlösa anfall hos vissa.

​

Börja på en nivå som känns hanterbar och öka belastningen gradvis. Försök även att äta och dricka ordentligt i samband med träningen.

 

Naprapat vid migrän och huvudvärk i Hammarby Sjöstad

Har du migrän tillsammans med stelhet eller spänningar i nacke, käke och skuldror? På Pure Motion STHLM i Hammarby Sjöstad får du hjälp av en legitimerad naprapat med undersökning, behandling och individuellt anpassade råd.

​

Vår naprapatklinik ligger fint vid vattnet på Hammarby Kaj 52, nära tvärbanans hållplats Luma och med parkeringsmöjligheter i området.

​

Vi hjälper dig att undersöka om muskel- och ledbesvär förekommer tillsammans med migränen och skapar en plan för att minska smärtan och förbättra funktionen.

Varmt välkommen att boka en tid hos Pure Motion STHLM.

​

​

 

​

Relaterade besvär​

• Nackspärr

• Cervikogen huvudvärk

• Käkbesvär

• Spänningshuvudvärk

• Smärta mellan skulderbladen

• Whiplashrelaterade besvär